I tisdags var det dags för Ordens Magi, en årlig konferens om språket. Tanken är att stimulera språkglädje och i år var temat Det skrivna språket. Finns det rätt och fel i språket? Vem bestämmer det? Hur kreativ törs man vara i sitt skrivande? Hur gör man sig hörd genom allt brus? Språkexperter, forskare, praktiker och professorer samlades för att under en dag argumentera kring, diskutera och belysa det skrivna språket. Jag vill nu ge er en kort genomkörare av en intressant och välfylld dag och lyfta fram vissa talare och ämnen som diskuterades.
Den karismatiska Solveig Ternström läste upp ett brev skrivet av Selma Lagerlöf. Selma dök upp vid flera tillfällen under dagen. Hon producerade en enorm mängd brev under sin livstid, som skulle imponera på vilken bloggare som helst.
Göran Hägg, bl a retoriker och författare, berättade för oss att Sokrates var emot skrift och sade att skriften var en ”farlig envägskommunikation” därför att läsaren inte kan tala med avsändaren. Fram till 1300-talet läste man alltid högt, ingen läste tyst för sig själv.
Det är 267 000 ord i EUs beskrivning av hantering av ankägg. Fader Vår innehåller 26 ord.
Vi tar emot väldigt mycket mer skrift än vi producerar vilket leder till att vi inte kan ta in allt. Samtidigt så har vi ett visst kommando över överflödet; vi skriver och läser allt mer och snabbare. Kraven på perfekt grammatik minskar. Vi umgås mer med vårt skriftspråk i mail, sms, bloggar osv.
”Den som skriver tänker två gånger” –latinskt ordspråk. ”– Vad sägs om 4-5 gånger?” sade författaren/journalisten Katerina Janouch i en paneldebatt.
Henrik Lundström, redaktör för Avigsidan stod för roliga timmen och demonstrerade oavsiktliga särskrivningar och hopskrivningar som resulterar i nya, oavsiktliga betydelser. Vad sägs om TIDLÖSA URKVERK eller DAMSKO I KOMOCKA? Eller kanske du funderar på att köpa en ROSTFRI BRÖDROST?
Lotten Bergman, ”snäll” språkpolis och Mustafa Can, journalist och författare, hade olika uppfattning om det viktiga i språkets korrekthet. Bergman flaggade för korrekt språklära, Can vill hellre fylla språket med värden och känna glädje inför det än att fokusera på grammatik.
Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska talade om den inlärda irritationen många känner inför felstavningar o dyl. Jag/mig, att/och, medan/medans. Medans är talspråk, medan är skriftspråk. Medans är en gammal form om förekommer redan på 1600-talet. Hur länge ska vi ha sagt något på ett speciellt sätt för att det ska vara accepterat? Ska vi acceptera medans eller har folk helt enkelt sagt fel i 400 år?
Det finns tre inställningar till språket: 1: Det finns RÄTT och FEL. 2: Allt funkar, bara folk förstår vad du säger. 3: Man måste tolka situationen för att förstå budskapet. Det finns alltid flera sidor.
Variationerna i skriftspråket blir större, tror Andersson medan variationen i talspråket blir mindre, de närmar sig varandra.
Gunilla Hammar Särström, svensklärare och känd från ”Klass 9A” som spelades in 2007, berättade om sina erfarenheter av det, och hur ungdomar närmar sig språket.
Einar Korpus, Sveriges enda doktor i reklamspråk, drog en kort lektion i reklamspråk genom tiderna. Ironi, Volkswagens klassiska LEMON, En svensk tiger och utrotningshotade bönder avhandlades i rask takt.
Vi var över 100 åhörare och de inbjudna text- skrift- och språkexperterna bjöd på en underhållande och intressant dag.
Vid pennan: Hanna Hemgren
Hej! Snälla språkpolisen här — men jag heter Lotten, inte Lotta. (Under en förlossning lappade jag till en barnmorska som envisades med att kalla mig Lotta istället för Lotten. Måste ligga något mystiskt namntrauma från barndomen i bakgrunden.)